Miljöbevakning

Miljöövervakning innebär att kartlägga tillståndet i miljön och hur det påverkas av mänskliga aktiviteter. Sådan information är viktig dels för att få underlag till prioriteringar av vilka åtgärder som är mest angelägna, dels för att följa upp effekterna av genomförda åtgärder. Eftersom effekterna ofta är långsamma behövs långa mätserier för att se förändringar över tid. Miljöövervakningen syftar till att besvara många olika frågor om tillstånd, orsaker och förändringar. Den ger också information om hur miljöstatusen är i förhållande till miljökvalitetsnormer, till exempel i vattendirektivet.

Vattenförvaltningens mål är att alla vattenförekomster ska uppnå en god kemisk och ekologisk status till år 2015, men för de vattenområden som idag inte gör det har vattenmyndigheten beslutat om en tidsfrist till år 2021. Den kemiska statusen bestäms av halterna av så kallade prioriterade ämnen (priority substances). Även bedömningen av den ekologiska statusen bygger delvis på halter av kemiska ämnen, så kallade särskilda förorenande ämnen som väljs ut av respektive vattenmyndighet. Naturvårdsverket har publicerat förslag på gränsvärden för 31 ämnen och ämnesgrupper som kan vara problematiska i Sverige.

Ansvaret för operativ övervakning ligger enligt vattendirektivet på verksamhetsutövare som belastar ett vattenområde. I Stockholm har diffusa föroreningskällor utan tydliga verksamhetsutövare stor betydelse för påverkan på vattenmiljön. Utsläppen från dessa källor sprids i huvudsak till recipienter med dagvatten. Staden kan därför, i egenskap av huvudman för dagvattennätet, betraktas som verksamhetsutövare genom sin medverkan i utsläppet.

I reningsverkens rötslam samlas mycket av de kemikalier som används i samhället. Slammet ger därför en bra sammanfattning av kemikaliesamhällets utveckling, och förändringar i kemikaliers användning avspeglas relativt snabbt. Från centrala myndigheter och organisationer (t ex Naturvårdsverket och Svenskt Vatten) liksom från forskningsrapporter kommer anvisningar och indikationer om ämnen som är angelägna att analysera i slam.

Miljögiftsövervakning har traditionellt nästan uteslutande handlat om ämnens påverkan på den yttre miljön, medan människors närmaste livsmiljö – särskilt inomhusmiljön – är sämre undersökt. Delvis beror detta på en uppdelning av ansvar mellan nationella myndigheter, delvis på bristande metodutveckling. Frågan är nu uppmärksammad både i forskarvärlden och bland nationella myndigheter, och metoder för att övervaka inomhusmiljön är under framtagande.

I Stockholm inriktas övervakningen i ett första steg på inomhusmiljön i förskolor. Denna prioritering görs av två skäl:

• Barn är en prioriterad grupp för Stockholms kemikaliearbete generellt. Att övervaka en miljö som är speciellt utformad för att barn ska vistas där är därför högst prioriterat.
• Förskolor är verksamheter som staden har ett särskilt ansvar för – ofta som verksamhetsutövare och fastighetsägare och om inte annat som tillsynsmyndighet. Att skaffa sig kunskap om risker förknippade med kemiska ämnen i dessa miljöer är därför centralt för staden på flera sätt.

För att kunna sätta in åtgärder på rätt ställen mot utsläppen av farliga ämnen behöver dessa identifieras och kvantifieras. För diffusa utsläpp är detta komplicerat. I projektet genomförs substansflödesanalyser och kemiska analyser för att spåra källorna till lokala fokusämnen, ett sådant arbete behöver hållas uppdaterat.

Länk till Miljöbarometern i Stockholm